Resten av resan var inte så mycket att hänga i granen,
vilket jag var ganska inställd på. Jag menar, en helsikes massa lössläppta
ungdomar och så vi, som kände oss som ett gäng trötta pensionärer. Resans
otroliga sprithets var säkert något jag skulle uppskattat för sex-sju år sedan,
men nu kändes 20 timmars fest (inklusive techno och strobljus) i bussen på väg
upp lite.. overkill. När vi en timme efter att ha satt oss i bussen
tillkännagav att vi hade huvudfokus på naturupplevelser och inte på billig
vodka avbröt en mustaschprydd fransman sin FERNET-FERNET-FERNET-hejarramsa och
tittade på oss med en blandning av avsmak och ömhet, innan han bestämde sig för
att vi var utom allt hopp och att det inte var någon idé att lägga ner någon
energi på oss. Men vi var helnöjda,
och när alla andra släpade sig till vattenfallen med spritandedräkt och
sömnbrist mådde vi som kungligheter, först upp och taggade till tänderna.
Nu har jag spenderat några dagar i BsAs, och det har varit
helt enormt skönt. Ett jäkla tempo, senaste veckan har jag snittat 5 timmars sömn per natt
och sex koppar kaffe om dagen, men livet är gött och jag njuter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar